Politiken orsakade krisen

Personalkrisen vid medicinkliniken på länssjukhuset i Kalmar kan spåras tillbaka till nedskärningen av vårdplatser som gjordes sommaren 2016. Ett stort antal vårdplatser förblev stängda efter sommarneddragningen. Det blev ett ramaskri, mycket beroende på att förändringen inte förhandlats eller förankrats bland medarbetare eller fackförbund.

Då, hösten 2016, vägrade Anders Henriksson (S) och hans rödgröna majoritet att ta politiskt ansvar för stängningen. Istället för att lyfta frågan till den politiska nivån hoppades de att problemet skulle försvinna av sig självt. ”Vi följer det dagligen” sa Henriksson om utvecklingen (Barometern 26/8 2016). Han agerar exakt likadant nu när situationen på
medicinkliniken är kritisk: han vill inte ha upp frågan på sitt bord och säger att ”vi följer utvecklingen mycket noga” (Barometern 10/1).

Om inte sjukvårdens kapacitet är en politisk fråga så kan man fråga sig vad Henriksson då anser kvalificerar sig som en politisk fråga. Vi liberaler har tillsammans med övriga Allianspartier gång på gång försökt lyfta vårdplatsfrågan till den politiska nivån, men hela tiden mötts av motstånd från de rödgröna. I budgetdebatten i november yrkade vi bland
annat på en totalöversyn av grundbemanningen. Vi föreslog också att treskiftsmodellens brister för arbetsmiljö och bemanning skulle kartläggas och åtgärdas. Inget av detta ville de rödgröna ta till sig.

Neddragningen av vårdplatser hösten 2016 ledde till ökad arbetsbelastning, stress och därmed bemanningsproblem, vilket var anledningen till varför flera avdelningar på medicinkliniken skulle slås samman i våras. Inför denna omorganisation larmade medarbetarna på kliniken. De kände oro för patientsäkerheten när avdelningar med olika
patientgrupper skulle slås samman. Dels fanns en oro för smittspridning och dels för att sjukvårdspersonalen skulle tvingas genomföra behandlingar som man inte hade rätt kompetens för. Sammanslagningen drevs raskt igenom ändå.

I somras larmade medarbetarna på medicinkliniken igen. En av dem berättade för Barometern att hon var rädd, rädd för att göra ett allvarligt misstag samt att hon skulle få jobba med patienter och med behandlingar som hon inte behärskade. ”Vi kan inte garantera någon patientsäkerhet i sommar” sa hon till Barometern. En läkare jag pratade
med under försommaren kallade jakten på lediga vårdplatser på länssjukhuset för ”vårdplats-tetris”.

Den rödgröna politiska majoritetens svar på medarbetarnas oro blev att de skulle ”träffa hälso- och sjukvårdsdirektören” – underförstått var detta direktörens problem, inte deras. De duckade återigen.

Resultatet ser vi nu: ännu fler medarbetare på medicinkliniken slutar och därmed tvingas ännu fler vårdplatser stängas på grund av akut personalbrist. En politisk ledning som är döva inför medarbetares oro och invändningar kommer till sist inte att ha några medarbetare kvar. När man studerar medarbetarenkäten för medicinkliniken är missnöjet
med ledningen också tydlig.

Anders Henriksson och hans majoritetsblock har flytt från sitt ansvar sedan 2016. De förtjänar inte fortsatt förtroende. Rösta bort dem i september. Rösta för en översyn av sjukvårdens grundbemanning och åtgärder mot treskiftsmodellens brister. Rösta på oss partier som vill vända, inte bara passivt ”följa”, utvecklingen.

Sebastian Hallén (L)
Kandidat i valet till landstingsfullmäktige/regionfullmäktige