Ge ungdomarna en chans

Socialstyrelsen rapporterade i december att psykisk ohälsa hos barn och unga har ökat med över 100 procent på tio år. För unga vuxna, 18–24 år, är ökningen närmare 70 procent. Den största gruppen är unga kvinnor mellan 18–24 år och det är framförallt diagnoser för depressioner och olika ångestsyndrom som ökar. Detta är något jag, som själv är 22 år, upplever som ett stort problem bland personer i min närhet.

Med denna bakgrund är det sorgligt att landstinget, på uppdrag av den socialdemokratiskt ledda majoriteten, lade ned alla länets Unga Vuxna-mottagningar. Dessa fanns i nio av länets tolv kommuner och fungerade som öppna samtalsmottagningar – ”en gemensam väg in” – utan krav på tidsbokning, för ungdomar mellan 16–24 år.

Liberalerna motsatte sig nedläggningarna. Dessa nio mottagningar ersattes av två sjukhusanknutna verksamheter som kallas barn- och ungdomshälsa. De finns i Kalmar och Västervik. Dessa riktar sig till patienter mellan 6 och 17 år, alltså inte till unga vuxna i min ålder där den största gruppen med psykisk ohälsa finns.

I stället för att samarbeta har man nu dragit skarpa gränser. Ungdomar som mår dåligt förväntas själva ta ansvar för att söka vård på rätt ställe beroende på var man bor och hur gammal man är. Den öppna famnen vid de gemensamma mottagningarna är ersatt av skarpa byråkratiska linjer där skolans elevhälsa ska ansvara för en del, psykiatrins öppenvårdsmottagningar för en annan, psykakuterna för en tredje och kommunernas psykosociala insatser för en fjärde.
Man skulle kunna samarbeta så mycket mer, om bara den politiska viljan fanns. Skolan har exempelvis en viktig uppgift i att upptäcka barn och unga som befinner sig i riskzonen för exempelvis depression eller ångest, något som kan leda till självskadebeteende eller i värsta fall självmordsförsök.

En av de saker som behövs för att minska ökningen av psykisk ohälsa hos barn och unga är en ökad kunskap. Nyligen behandlade kommunstyrelsen i Västervik en motion från gymnasieungdomar, där de föreslog ett antal åtgärder för att förebygga självmord. Bland annat ville de att personal och elever ska utbildas för att kunna bemöta personer med självmordstankar.
Att det finns en brist på information kring psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är något som Barnombudsmannen bekräftar i sin rapport ”Bryt tystnaden” (2014). Barn och ungdomar har i denna rapport själva delat med sig av sina erfarenheter av elevhälsan, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomspsykiatrin och psykiatrisk slutenvård och tvångsvård och den bristande informationen lyfts fram som ett av de viktigaste förbättringsområdena.

Liberalerna i landstinget har föreslagit att barn- och ungdomshälsan som finns inom psykiatrin ska få i uppdrag att åka ut till länets skolor och informera om psykisk ohälsa. Elever i grundskola och gymnasium får i dag information om allt från brandsäkerhet till arbetsmiljölagstiftning. Vi menar att de också borde få veta mer om psykisk ohälsa; vad det är, vad som händer i kroppen och vem man kan vända sig till. Det blir också ett sätt att avdramatisera psykisk ohälsa.

Dessvärre röstade den socialdemokratiskt ledda landstingsmajoriteten ned vårt förslag. Men vi ger oss inte. Eleverna i Västervik har helt rätt: skolpersonal och elever behöver utbildning, och det är landstinget som har medarbetare med rätt kompetens för att hålla i utbildningarna. Ska vi knäcka den psykiska ohälsan hos barn och unga måste landstinget ledas av politiker som är beredda att samarbeta med andra både kring mottagningar och informationsinsatser.

Johanna Wyckman (L)
Kandidat till landstingsfullmäktige